lördag, juli 29, 2006

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 7:4



DEL 7:4

Ryktet om att Finland beslutat att satsa resurser på Euro Vision Contest och att dess bidrag var försett med riskkapital nådde slutligen Golfklubben. Att en anställd dessutom haft mage att säga upp sig från Det Statliga Verket – som erbjöd trygg anställning utan krav på något som helst ansvar – hade inte heller höjt moralen. Den olycksbådande nyheten spred sig därför som en smittsam sjukdom genom Det Statliga Verkets korridorer...


Men, än värre, Det Statliga Verket brottades, liksom vanligt, med den lömska teknikens opålitliga väsen. Hur skulle det nu gå för Det Statliga Verket? Hade det fortfarande en chans att vinna Euro Vision Contest, undrade Golfklubben...


Generaldirektören satt mycket bekymrad i sin stol under den stora tavlan av den store konstnären – för det var nu dessvärre inte golfsäsong – omringad av Bilhandlaren, Tevekändisen och två av de tre Medlemmarna. Sakta men säkert tuggade de på sina bullar som sekreteraren burit in på ett fat som lyste färgglatt i Det Statliga Verkets nya färger – gult, blått, lila och en klick rött som växte.
- Det är beklagligt att Det Statliga verket aldrig ska få vara i fred och att konkurrenterna hela tiden försöker trampa på dess verk, sa Generaldirektören med bitterhet i rösten.
- Konsultens stora svek och attacker från det onda Företaget från Väst lyckades vi avvärja, tack vare de fina planer och lösningar som vårt team ju alltid har nära till hands, sa Bilhandlaren. Det är därför mycket troligt att vi kommer att komma på en ännu bättre lösning – en sofistikerad metod, en fullfjädrad plan, ett mästerverk – som kommer att jämna konkurrenten med marken. Vi kan ju alltid dumpa priserna...
- Tyvärr, den möjligheten är dessvärre uttömd, sa den förste Medlemmen. Vi går på reserver nu sedan det stora Produktions-, Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektet brakat ihop igen.
- Men å andra sidan är det inte säkert att Det Finska Företaget verkligen kommer att gå in i Sverige och försöka kränka oss på vår Marknad, den Marknad som Det Statliga Verket har rätt till, så att säga... sa den andra Medlemmen.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 7:3


DEL 7:3

Senast gick vi igenom några av Marknadens mysterier, de filosofiska grunderna för internationella invasioner och hur man noggrant bör förbereda sina vagnar som ska ingå i det globala handeltåget. I samband med detta gjorde vi även en snabbgranskning av den svenska riskkapitalmarknadens öken som vid rådande tidpunkt var osedvanligt torr och ogästvänlig. Borta i Finland fanns dock aldrig sinande källor av riskkapital. För där hade man tagit Euro Vision Contest på största allvar. Med Det Statliga Verket som konkurrent, skulle jag delta i Euro Vision Contest genom att representera vår granne i öster – Finland. Och, eftersom vi var tidigt ute skulle vi snickra ihop ett helt flygplan som skulle hinna landa på många internationella flygplatser. Med tidigare erfarenhet och god kännedom om Det Statliga Verkets organisation och produkter, hade jag redan dragit den slutsatsen att Det Statliga Verket skulle, inte bara missa det globala handeltågets avgångstid, utan dessutom ha vagnar som inte passade spåret. När Golfklubben väl upptäckte detta, då skulle även varorna inuti Det Statliga Verkets vagnar vara omöjliga att sälja eftersom de för länge sedan ruttnat.

Den Finska Chefen satt med stålarna och ett annat riskkapitalbolag i Sverige hade visat sig villigt att ge mig och min polare som gått på Handels en såddfinansiering. Men polaren stack till Brasilien och jag måste erkänna att jag nog var för feg för att göra något drastiskt, så jag bestämde mig slutligen för att anta det erbjudande som finnarna envisades med. Av deras enträgna övertalningar måste jag dra slutsatsen att de levde i en fullkomlig övertygelse om att ett nytt avhopp från Det Statliga Verket inte skulle ske under det närmaste decenniet. Är det möjligt att ryktet om Sverige och dess märkliga lagar har nått vårt kära grannland Finland? tänkte jag. Är det möjligt att det inte finns en enda själ vid det Statliga Verket som faktiskt är intresserad av att hoppa av Det Statliga Verkets trygga - och håll med mig nu - mycket tråkiga värld, i utbyte mot den blå himlens frihet och skaparglädje? Var jag helt unik? Eller kanske till och med galen?
Att starta företag åt Det Finska Företaget var ett val som skulle innebära vissa inskränkningar i originalplanen. Min hemliga dröm – måste jag erkänna – var att bygga det riktiga Företaget som skulle konkurrera ut Det Statliga Verkets vissna växter, för att inte säga missväxt. Det Finska Företagets dröm var, å andra sidan, att öka på sin omsättning och - som en bieffekt av detta - dra in stålar till den finska staten.
Hur man än vrider och vänder på detta, återstår bara att konstatera att Sverige inte hade mycket att vinna på Det Finska Företagets frammarsch på den svenska marknaden.
Ryktet om riskkapitalbolagets investering i Det Finska Företaget spred sig därför som en smittsam sjukdom genom Det Statliga Verkets korridorer.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 7:2



DEL 7:2

Nu var det officiellt - Euro Vision Contest var igång!

Jag hade redan lyft från marken och lämnat Det Statliga Verket bakom mig i periferin. De vindar som bar mig visade sig komma från väst, då jag tog sats och flög österut till vårt grannland Finland. Jag landade i Helsingfors för att titta på Det Finska Företaget, som sysslade med liknande beräkningar som Det Statliga Verket. Jag var nämligen övertygad om att Det Finska Företaget i hemlighet snickrade på ett riktigt bra bidrag till Euro Vision Contest...


Nu var det så att Den Finska Chefen fixade lite stålar hos ett riskkapitalbolag för att genomföra en internationell invasion, så Det Finska Företagets skapelser och produkter skulle översvämma i stort sett alla världens hörn, med hjälp av det fantastiska påfundet Internet. Det var en sådan bedömning man gjorde från riskkapitalbolagens sida på den tiden. Och jag måste medge att jag delvis är beredd att hålla med.
För den som startade sina motorer då, har chansen att redan imorgon hinna landa på många internationella flygplatser. Den som startar först idag, kommer att med expresståg nå sin första stora internationella flygplats först nästa vecka. Och då har det globala handeltåget redan gått och lämnat alla andra efter sig med frågetecken fladdrande i luften intill deras förvånade miner. En del kommer att springa på perrongen för att kanske till och med hinna ikapp tåget. Det Statliga Verket dock, är jag rädd, kommer inte ens att stå på perrongen. För de har ingen tidtabell. Och deras vagnar är inte anpassade till järnvägsspåret. När de om tio år byggt om sina vagnar kommer de även att upptäcka att innehållet i Det Statliga Verkets vagnar inte är anpassat till Marknaden. Frukterna kommer dessutom att vara ruttna. Men, det är först om tio år det....
Nu ska ni i stället få höra historien om hur jag skapade det första flygplanet i Det Finska Företagets flygflotta.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 7:1

DEL 7:1

Jag hade precis sagt upp mig från Det Statliga Verket. Och tro det eller ej, kändes det som en oerhörd lättnad. Jag kunde nu blicka mot en spännande framtid, fylld av vision.
Men, att en tjänsteman säger upp sig från sin fasta och trygga anställning vid Det Statliga Verket väckte sannerligen uppmärksamhet... Ja, det ansågs ju inte riktigt normalt att vilja sluta sin trygga anställning på Det Statliga Verket, en av de många offentliga anställningar som Staten så snällt kunde erbjuda landets medborgare.

Men trots den kvinnliga Flygchefens likgiltighet hade nu nyheten om att en anställd sagt upp sig spridit sig som en het eld under torka, genom den hierarkiska organisationen, från den kvinnliga Flygchefen med ansvar via den kvinnliga Flygchefens chef och dennes chef upp till den tredje Medlemmen som rapporterade vidare till Generaldirektören och givetvis även Bilhandlaren.
Skälet till denna osedvanligt flitiga kommunikation uppströms i hierarkin, där det enda ordet vanligtvis var ”ja”, ska ni strax få reda på. Och här spelade även den kvinnliga Flygchefens företrädare - den förre-detta-chefen för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen, som fastställts tillhöra rasen ”mansgris” och numera projektledare för det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet - en nyckelroll.

Hur som helst hade jag redan lyft från marken och lämnat Det Statliga Verket bakom mig i periferin.
De vindar som bar mig visade sig komma från väst, faktiskt, då jag tog sats och flög österut till vårt grannland Finland. Jag landade i Helsingfors för att titta på Det Finska Företaget, som sysslade med liknande beräkningar som Det Statliga Verket.
Jag hade nämligen studerat förutsättningarna på Marknaden, för att lista ut hur jag ska kunna starta Företaget och realisera mina idéer, som trängdes bakom pannloben och skrek efter att få flyga ut i det fria. Och, som ni hör, var det då Entreprenören inom mig började ta form. Dessvärre hade Det Statliga Verket lagt beslag på de fina instrumenten, kalkylerna och prognoserna och de grå papper som färgades om till gult, blått, lila och numera även rött. För trots att Det Statliga Verkets Statliga verksamhet gav dem till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet, ville de konstigt nog inte ge dem till mig. Sådana var spelreglerna. Och det viste jag om.
Därför var det rimligaste alternativet att uppsöka en partner, som delade min vision, var intresserad av mina idéer och hade tillgång till instrument, kalkyler och mängder med papper. Då skulle jag kunna förverkliga mina idéer och tillsammans med den nya partnern utveckla nya exotiska färger.
I kreativitetens flöde upptäckte jag att jag kommit på precis vad en viss Kundgrupp ville ha och, trots att jag visste att många av dem hade starka band till Det Statliga Verket, trodde jag på produktens attraktionskraft på Marknaden. Jag skulle så och skörda mina egna små frukter, som hade en helt annan färg och friskhet än de frukter Det Statliga Verket skördade hem, taniga eller små ledsna och i ärlighetens namn - rätt skrumpna frukter.
Så därför begav jag mig österut till vårt grannland Finland. Jag möttes av Den Finska Chefen och gänget och tillbringade några trevliga dagar på den finska landsbygden. I umgänget ingick – enligt finsk tradition - aktiviteter som bastu och inte helt oansenliga mängder starka drycker, men även högst civiliserade nöjen som drog åt det artistiska hållet. Det Finska Företaget hade nämligen en hel stab med skönsjungande sångare – dock på finska – och begåvade trolliknande artister. Det var uppenbart att de siktade på att vinna Euro Vision Contest. Så vi fann varandra någonstans mellan sången och den heta kampviljan att utmana Staten och dess ointagliga Monopol. I Finland hade man utmanat det Finska Statliga Verket några år tidigare. Och se där – det hade faktiskt gått vägen! Så varför skulle det då inte gå att inta den svenska Marknaden?
Det var så vi resonerade i det vackra månskenet som speglade sig i den lilla sjön på den finska landsbygden.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 6:6

DEL 6:6

Men, var Det Statliga Verket så bra egentligen, undrade några. Var det så överlägset alla konkurrenter som vid det här laget bara nosat på Marknaden, genast dragit sig tillbaka för att de insett Det Statliga Verkets förträfflighet? Eller var det så att de konkurrenterna i väst retirerade då de kände en obehaglig lukt sprida sig från Det Statliga Verkets förråd och ut i det fria. Vilket oundvikligen förde tankarna till att Marknaden var besmittad av Det Statliga Verkets lite dåliga andedräkt.
Var Marknaden inte riktigt fri?
Jag tänkte att jag nog hade svaret på denna gåta. Men samtidigt var jag övertygad om att det gick att ändra på. I grunden borde ju Marknaden rätta sig in efter en fri modell, om bara de första konkurrenterna kunde beträda dess mark. Då – tänkte jag – skulle Marknaden äntligen bli fri. Och eftersom ingen av de andra tjänstemännen hade för avsikt att desertera och skapa egna arméer som kämpade för en riktig befrielse, bestämde jag mig för att ta mitt eget ansvar och så ett frö till den fria Marknaden.


Nu gott folk, kände jag tiden var mogen. Det hade gått fem år sedan jag tagit anställning vid Det Statliga Verket. Det ödesdigra ögonblicket var nära förestående. Precis som det nya millenniet. Dessvärre hade det nya Produktions-, Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektet inte riktigt framskridigt enligt Generaldirektörens planer. Och Bilhandlaren, Tevekändisen och de tre Medlemmarna satt säkert och funderade över nästa genialiska idé som skulle rädda Det Statliga Verket, ännu en gång, från dess undergång. Och säkerligen lyckades de kläcka ännu en intelligent idé som skulle hålla skeppet flytande, i år framöver. Jag vet inte, för jag var inte där.
När vi trädde in i det nya millenniet visste jag att det var dags. Jag skulle lära mig att flyga. Jag testade och testade mina vingar och en dag kändes det som det var dags för en första flygtur.

Jag klev högtidligt in på den kvinnliga Flygchefens kontor. Den kvinnliga Flygchefen satt sedvanligt bakom traven av grå pappersmassa och grävde efter någon missad kalkyl, som låg under berget av kalkyler av kostnader och intäkter för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Det märktes att hon ville allt annat än att avbryta sin skattjakt i den gråfärgade pappershögen och ta ett snack med en av tjänstemännen – mig. Men givetvis lyckades jag fånga hennes uppmärksamhet. Den kvinnliga Flygchefen var van vid att säga ”ja”.
- Jag har kommit hit för att säga upp mig, sa jag.
Flygchefen stirrade oförstående på mig. Det måste vara ett skämt, såg det ut som hon tänkte. Ingen säger upp sig från Det Statliga Verket. Det Statliga Verket är en trygg anställning och ett bra sätt att slippa ta ansvar. Det enda man behöver lära sig är att spela efter spelets regler, som exempelvis att säga ”ja”.
- Jaha, sa den kvinnliga Flygchefen slutligen. Uppenbarligen kunde hon inte låta bli att inleda med ett ”ja” i alla fall...
- Och jag vill även meddela, eftersom det är min skyldighet, att jag kommer att arbeta med konkurrerande verksamhet.
- Jaha, upprepade den kvinnliga Flygchefen apatiskt och återgick till sina kalkyler. Och det var den sista gången jag såg den kvinnliga Flygchefen, så jag har ingen aning om vad hon gör idag. Kanske ligger hon fortfarande begravd under samma pappershög.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 6:5

DEL 6:5

Efter flera år av framgångar, kreativ problemlösning, ädelt affärsmanskap, avundsvärd teamwork och framför allt nya tekniska lösningar som på ett magiskt sätt drygade ut Det Statliga Verkets kassa, kunde Golfklubben nu skatta sig lycklig och fira Det Statliga Verkets framgångar. Den stora jubileumsfesten stundade...

Den stora festen närmade sig, då Det Statliga Verket skulle fira 75-års jubileum. Den stora festen inbegrep allehanda festligheter som mat, dryck, underhållning, allsång och så givetvis – tal.
Generaldirektören reste sig och talade mycket högtidligt till de församlade tjänstemännen, tjänstemännens chefer, chefernas chefer, chefernas chefers chefer, de tre Medlemmarna, Tevekändisen och Bilhandlaren.
- Kära trogna tjänstemän, inledde Generaldirektören i dramatisk stämma. Knuten har stoppat oss, den har länge bromsat maskineriet. Men nu ska vi lösa upp den med nya tag. Vi blickar in i framtiden och inviger det stora projektet Produktions-, Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektet, som går av stapeln nu i dagarna. Det kommer att förändra vårt sätt att arbeta. Det kommer att utmynna i att vi får ännu fler Kunder. Vi kommer att skörda riktigt stora skördar på Marknaden. Låt mig utbringa en alkoholfri skål i projektets ära.
Och när Generaldirektören slog sig ner vid honnörbordet igen var han rörd till tårar. Bilhandlaren, Tevekändisen och de tre Medlemmarna satt vid hans bord och skålade och såg lika rörda ut, de med.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 6:4

DEL 6:4

Tekniken – denna oberäkneliga faktor - tycktes aldrig sluta ställa till med problem för Det Statliga Verket. Tekniken hade visat sig vara av synnerligen opålitlig natur, då den helt plötsligt ur cyberrymden skakat fram det mystiska Internet – en skapelse som inte kunde tolkas av Det Statliga Verkets gamla tekniksystem.
Dessutom såg det riktigt ödesdigert ut, då Det Statliga Verket bevisligen misslyckats med att tjäna samhället med den enklaste service som ingick i dess statliga uppdrag, för att inte nämna de dyra produkter Det Statliga Verket tog betalt för av sina försvarslösa Kunder. Nu krävdes därför att Generaldirektören, Bilhandlaren och de tre Medlemmarna slog ihop sina kloka huvuden och kom upp med en ovanligt kreativ åtgärd. Och det skulle visa sig att det även denna gång resulterade i ett statligt bidrag till Det Statliga Verkets aldrig sinande kassa.

Men så kom sommaren. Det var sommaren 1998 som Det Stora Verket skakades i grunden, från djupet av dess djupaste grundvalar upp till taket och panoramafönstren på Det Statliga Verkets vindskontor. Skalvet spred sig vidare upp mot taket där de, numera inlåsta, instrumenten skakade och vibrerade.
Det Statliga Verket hade misslyckats med sina prognoser! De Kunder Det Statliga Verket lyckats värva var sura, Marknaden morrade missnöjt, allmänheten var förbannad och tjänstemännen rev sitt hår. Argast var nog bönderna.
Kaos rådde på Det Statliga Verket. Det gick nu så dåligt för Generaldirektören på golfbanan att han var tvungen att höja sitt handikapp.
Men, Golfklubben beslutade sig för att hålla ännu ett kreativt sammanträde, som liksom vanligt resulterade i några nya idéer. När Generaldirektören gick från golfbanan denna dag hade han återställt sitt ursprungliga handikapp. Han var nöjd och belåten, där han gick med sin golfbag. För ännu en idé, strålande likt solens gula strålar, hade träffat den lilla församlingen kallad Golfklubben med en ren och gnistrande insikt.
Självklart, vi måste satsa mer pengar på att utveckla Produktionen. Vi måste satsa ännu mer pengar på Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektet, tänkte Generaldirektören helt upprymd efter det framgångsrika mötet på Golfbanan. De skulle få mer pengar av Staten. Och det nya projektet skulle heta Produktions-, Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektet.
Och så blev det också. Pengarna kom och Det Statliga Verkets prognoser blev lika bra som de varit tidigare. Generaldirektören kunde lugnt putta ner nästa Par på den lilla småstadens golfbana.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 6:3

DEL 6:3

Och så rullade livet på under Det Statliga Verkets väl skyddade tak...
Golfklubbens protokoll vittnade, om inget annat, om att Golfklubbens medlemmar ständigt sänkte sitt handikapp. Men man passade även på att skryta om Det Statliga Verkets framgångar på Marknaden. Men det mest intressanta, det var Det Statliga Verkets förhållande till tekniken - denna ödesdigra parameter som alltid tycktes fallera och ställa till med huvudbry.

Den tredje medlemmens Veckobrev bar alltid med sig nya spännande nyheter om det som försiggick i Det Statliga Verkets olika verkstäder, instrumentens och kalkylernas underhållsstatus, den blomstrande Marknaden, de fina växterna vi odlat, de rika skördar vi hade skördat och - framför allt - protokollen från Golfklubbens sammanträden.
Den tredje Medlemmens veckobrev rasslade numera in via teknikens nya under kallat Internet – som sakta börjat inta Det Statliga Verkets annars ogenomträngliga byggnad. Internet – som flera år tidigare hade lagt hela världen under sina fötter - hade slutligen, med det nya millenniet liksom en ny stundande era för Det Statliga Verket, äntligen börjat erövra de ointagliga korridorerna av Det Statliga Verket och dess djungellika tekniksystem.
Men Det Statliga Verkets tekniksystem var dessvärre inte riktigt anpassat till Internet. Det Statliga Verkets tekniksystem var ett virrvarr av trådar, sladdar och kablar som löpte tvärs över, mellan, runtom, under och rakt igenom den sladdknut som höll på att bildas. Knuten blev större och större. Det trasslade och vasslade i instrumenten och kalkylerna, prasslade i pappret som fastande lite överallt och prognoserna maskade.
Proceduren upprepades varje dag. Den gamla teknikassistenten suckade, gick fram till den stora röda knappen, tryckte, väntade och tryckte därefter återigen på startknappen. Datorn gäspade, tog därefter en stadig ton och började brumma, med de mindre sidoapparaterna spinnande till samma vers. Maskineriet startade långsamt, kugghjulen rörde på sig och vips – trillade en prognos på färgglada papper ut igen.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 6:2


DEL 6:2

Liksom andra unga tjänstemän vid Det Statliga Verket hade jag fortfarande min kreativitet i behåll. Det Statliga Verkets monotoni hade ännu inte lyckats mala sönder min entusiasm, önskan att bidra till vårt samhälle och låta mig drivas av visioner. I ungdomlig iver hade jag experimenterat på min fritid och erhållit några intressanta och helt udda färger, som jag visste skulle tilltala marknaden. Jag gick därför till den kvinnliga Flygchefen för att avslöja mina idéer, i vild förhoppning om att kunna förverkliga dem innanför Det Statliga Verkets murar.

- Det var intressant. Men vi har inte gjort så tidigare. Det Statliga Verkets föreskrifter är mycket speciella och måste noggrant följas, sa den kvinnliga Flygchefen till mig.
Jag suckade, men hade givetvis full förståelse för de direktiv den kvinnliga Flygchefen var tvungen att efterleva, för att kunna sitta kvar på den mjuka chefsstolen fram till pensionen som närmade sig.
I mitt stilla sinne skedde ändå något just precis i detta ögonblick, en förvandling inom mig, då jag kände en varm och mjuk vind blåsa till vid min sida och röra vid mina ännu inte helt utvuxna vingar. Jag skulle flyga. Jag skulle lära mig att flyga. Jag gick fram till det stora fönstret som vette mot flygplanen. Jag betraktade och beundrade deras vingar, hur de tog fart, flög snabbare och snabbare, för att därefter lyfta, upp mot skyn och lockande höjder. Jag var fast besluten att våga pröva mina egna vingar en dag.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 6:1

DEL 6:1

Vi har nu följt och studerat Det Statliga Verkets finurliga natur, dess labyrintliknande men så snillrikt utformade organisation, dess chefer, chefernas olika hobbyverksamheter, varav den ädla golfsporten kom att få en alldeles särskild betydelse. Vi har kunnat följa Golfklubbens framväxt i den lilla småstaden, dess enastående teamwork och kommunikationsförmåga och upprinnelsen till några briljanta idéer, som gång på gång lyckats avvärja varje hot mot Det Statliga Verkets särskilda ställning som envåldshärskare på Marknaden. De viktigaste åtgärderna för att se till att Det Statliga Verkets budget kunde växa var att komma upp med innovativa förslag på nya projekt, vilket blev själva Rationaliserings- och Framtidsprojektets - och så småningom Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektets - vagga.

Det hade nu gått drygt tre år sedan jag tagit anställning och blivit tjänsteman vid Det Statliga Verket. Det nya millenniet var rätt nära förestående. Året var 1998.
Den kvinnliga Flygchefen satt på sitt rum och kalkylerade flitigt kostnader och intäkter för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Tjänstemännen hade blivit fler och likaså färgpaletten, som nu kompletterats med en färg till – rött, vilket matchade den kvinnliga Flygchefen mycket väl. Så nu kunde Det Statliga Verket producera gula, blå, lila och röda papper med prognoser. Och så ska vi inte glömma de grå pappren förstås. De gråa papperen, som producerades av Det Statliga Verkets Statliga verksamhet, målades nämligen om till gult, blått, lila och rött. Det Statliga Verkets Affärsverksamhet var så snillrikt utformad att man kunde återanvända de gråa pappren som Affärsverksamheten fick helt gratis från Det Statliga Verkets Statliga verksamhet. På så sätt kunde man spara resurser. Ja, man gynnade ju hela samhället, tyckte man, genom att återanvända skattemedel i en uppfinningsrik kombination.
Själv satt jag och funderade i min stillhet över de olika färger som fanns på Det Statliga Verket. Det gick rykten om att det skulle komma nya färger, som resultat av det gigantiska Teknik, Rationaliserings- och Framtidsprojektet. Men nu var det så att jag hade en del konstnärliga intressen vid sidan av mitt arbete vid Det Statliga Verket. Jag hade av en slump, då jag lekt med min egen färgpalett, uppfunnit en nyans som tilltalade mig mycket. Faktum är att jag trodde att just denna färgnyans skulle kunna tilltala Marknaden mycket väl. Eventuellt helt ersätta en del gamla färger. Kreativiteten flödade i min egen lilla verkstad. Slutligen gick jag till den kvinnliga Flygchefen för att framföra mina idéer.
Den kvinnliga Flygchefen satt och suckade under ett berg av kalkyler av kostnader och intäkter för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. En del av Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanens intäkter skulle flyttas till ett annat konto, för att rädda Det Statliga Verkets övriga Affärsverksamhet från de växande förlusterna. Och hur den kvinnliga Flygchefen än gjorde, tycktes kalkylerna inte gå ihop. Det var ett ansvarsfullt arbete den kvinnliga Flygchefen hade...
När hon äntligen kikade fram bakom den gråfärgade pappershögen, slog jag mig ner och la fram mina idéer. Den kvinnliga Flygchefen satte sig käpprak i stolen och stirrade på mig. Och för första gången i sin karriär uttalade hon ordet ”Nej”. Efter att hon högtidligt smakat på detta för henne helt nya ord, vände hon sig mot mig för att – som det tillstår kvinnliga statliga chefer - med omtänksamhet ge en förklaring. För den kvinnliga Flygchefen hade aldrig sagt ett sådant förbjudet, men ändå så välsmakande – det upptäckte hon nu – ord, i hela sitt liv.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 5:5

DEL 5:5

Orosmolnen hopade sig över den lilla småstadens Golfklubb. Konsulten hade förrått dem och anslutit till den andra sidan – de farliga konkurrenterna från väst. Och marknaden hade visat sig vara lynnig och oförutsägbar. Ur dess okända vatten hade en ny skapelse - kallad Internet – rest sig helt oväntat. Därför hade Golfklubben genast kallat till ett sammanträde på den lilla småstadens golfbana. Bilhandlaren hade snabbt kommit med en lysande idé. Det Statliga Verket skulle dumpa sina priser! Och alla var nöjda, utom Generaldirektören.

Framme vid nästa Tee sänkte sig plötsligt en dimma och grumlade Generaldirektörens humör och sikt mot banan, då han gjorde ett utslag med drivern rakt in i ruffen.
- Vänta nu, sa han. Er lösning är helt i strid med de vindar som jag har seglat med under min karriär, samma vindar som hyllar Marknaden och vindarna som bär Sverige mot framgång i den internationella konkurrensen mot Utlänningarna. Han fortsatte därpå mer oroligt:
- Det är de vindar jag flugit med sedan ungdomen. Det är det enda sättet jag kan flyga på... Det strider mot Marknadens rena spelregler, sa Generaldirektören oroligt och samtidigt med fast övertygelse. Han tog fram ytterligare en boll, siktade med drivern och slog ut den nya golfbollen, som landade fint mitt på golfbanans gröna Fairway.
- Om vi inte gör det här nu, sa Bilhandlaren, nu med lite kraftigare stämma, så kommer konkurrenten från Väst att erövra Marknaden och Konsulten, som så fult och trolöst förrått oss alla... – han gled med blicken över hela församlingen – kommer att krossa oss och Det Statliga Verket.
Bilhandlaren slungade ilsket iväg sin golfboll, som landade precis framför Generaldirektörens.
- Men ansvaret då, frågade Generaldirektören. Hur ska vi göra med ansvaret nu när Konsulten är borta?
Bilhandlaren vände sig från Fairway och sa i låg och förtroendeingivande röst:
- Ansvaret behöver vi inte bry oss om längre. Nu när Konsulten är borta kan vi flytta ner ansvaret till Medlemmarnas Underordnades Underordnade. Det blir någon av de lägre Cheferna som får ta ansvaret. Det blir en bra lösning.
- Vi startar ett nytt teknikprojekt, ett teknikorienterat Rationaliserings- och Framtidsprojekt, sa den förste Medlemmen och slog ut sin boll, som la sig strax bakom de två första bollarna.
- Och får en stark budget, sa den andra Medlemmen. Teknik är viktigt, tycker Staten. Staten kommer att gilla idén och ge oss stora anslag...
- Så att vi kan hävda oss i den internationella konkurrensen mot Utlänningarna, sa slutligen den tredje Medlemmen.
Den andra och tredje medlemmens golfbollar slungades, även de, ut i turordning i ståtliga parabelrörelser, och landade på banan några meter bakom Generaldirektörens, Bilhandlarens och den förste Medlemmens golfbollar.
- Tevekunderna blir nog, som sagt, bara glada över de låga priserna. Och projektet kan heta... Tevekändisen lyste upp som en stjärna på teves stjärnhimmel. Teknik-, Rationaliserings-, och...
Tevekändisen slog nu ut sin golfboll mycket högt mot golfhimlens stjärnbilder och förbi de övriga golfbollarna.
- Teknik-, Rationaliserings- och Framtidsprojektet! utropade Generaldirektören med full entusiasm och klappade med händerna. Och Bilhandlaren, Tevekändisen och de tre Medlemmarna jublade över sin Generaldirektör och detta underbara teamwork som föranlett en sådan intelligent diskussion och som slutligen utmynnat i en genialisk plan. Innovationen tycktes sprudla på golfbanan, liksom i Det Statliga Verkets korridorer. Alla golfbollarna låg prydligt på Fairway. Spelet skulle fortsätta.
Framför allt - Det Statliga Verket skulle få mer pengar av Staten.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 5:4

DEL 5:4

Sakta men säkert, i takt med den framväxande Affärsverksamheten, etablerades Det Statliga Verkets Golfklubb. Golfklubben var ett viktigt inslag i Det Statliga Verkets strategispel. Och det skulle visa sig att strategi var precis vad Det Statliga Verket behövde. För en av de åtråvärda posterna i Det Statliga Verkets Golfklubb hade blivit ledig. Men istället för att glädjas åt potentiella öppningar att avancera inom Det Statliga Verkets hierarki, satt nu hela Golfklubben och slet sitt hår i förtvivlan. För...

Plötsligt, en dag, grumlades himlen rejält över Det Statliga Verket. Mörka och olycksbådande moln tornade upp sig över Det Statliga Verket. En kraftig regnskur piskade den chockade och frusne Generaldirektören, Bilhandlaren, Tevekändisen och de tre Medlemmarna, när de blivit varse om att de utsatts för förräderi. Konsulten hade övergivit dem. Konsulten hade tagit en ny anställning på ett Företag från Väst.
Generaldirektören ojade sig, Bilhandlaren kved, Tevekändisen gäspade och de tre Medlemmarna mumlade missnöjt.
Det var dags att ta en golfrunda på den lilla småstadens golfbana.
- Vi har allt att vänta nu, sa Generaldirektören och missade sin putt.
- Samlingsnamnet för det vi har att vänta är – motvind och problem. De farliga Företagen i Väst har länge förberett en attack i det tysta. Men att de skulle värva en av våra egna! Ack, nu kommer de att känna till vår taktik. Och färger, alla våra färger... Tänk om de blir stulna!
- Vi måste vara listigare, vi måste vara bättre. Vi måste övervinna hotet från Väst, sa Bilhandlaren ivrigt.
- Men, vågade Tevekändisen inflika, de farliga Företagen i Väst har redan uppfunnit samma färger. De andra i församlingen blängde nu lite ilsket på Tevekändisen.
- De har till och med flera och bättre färger... tillade Tevekändisen lite försiktigt.
Och plötsligt var det som om åskan slagit ner på den lilla småstadens golfbana.
- Menar ni på fullaste allvar att Rationaliserings- och Framtidsprojektet ännu inte givit önskade resultat! mullrade Generaldirektören och slog ilsket med sin klubba på det femte hålets välklippta, fina Greenyta.
- Generaldirektören... sa den ene av Medlemmarna. Det är så att en del oförutsedda händelser inträffat...
Generaldirektören, Bilhandlaren och Tevekändisen riktade nu sina blickar mot Medlemmarna.
- Rationaliserings- och Framtidsprojektet har varit mycket framgångsrikt... fortsatte den andra Medlemmen. Men Marknaden har visat sig lynnig och oförutsägbar.
- Tekniken, förstår ni, den har påverkats av Marknaden, sa den tredje Medlemmen. Och nu måste vi rätta oss efter det de kallar - Internet.
Generaldirektören gapade. Under ett kort ögonblick var han beredd att medge sitt misstag, lämna golfklubborna och lägga ner det som börjat växa upp där han sått de fina fröna till det statliga Företaget. Det statliga Företaget hade inte blivit det han hade tänkt sig. Men Bilhandlaren var snabb med att avbryta Generaldirektören i dennes dunkla funderingar:
- Men det finns en fantastisk, och mycket enkel – ja, nära exceptionellt briljant - lösning på problemet, sa Bilhandlaren. Eller, rättare sagt – det finns två viktiga åtgärder som vi nu måste vidta för att hålla Det Statliga Verkets skrov flytande. Alla följde nu uppmärksamt Bilhandlaren med blicken, medan han tog ett stadigt grepp om puttern och fortsatte:
- Vi måste dumpa priset. Kunderna ska inte behöva betala så mycket för sina tjänster.
- Då blir tevekunderna glada, inflikade Tevekändisen.
- Och för att lösa det tekniska problemet, fortsatte Bilhandlaren, ber vi naturligtvis Staten om lite mer pengar och börjar om med vårt projekt. Från början.
Bilhandlaren puttade och hans golfboll rullade ner i hålet, åtföljd av ett segervisst läte. Generaldirektören kunde inte tro sina öron. Han var rörd över den otroliga kreativitet som Bilhandlaren uppvisat. Sällskapet samlade ihop alla sina golfklubbor och bagar och gick vidare till nästa hål.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 5:3

DEL 5:3

Senast analyserade vi Det Statliga Verkets förmåga till kreativ problemlösning. För att kunna tränga in i Det Statliga Verkets oklanderliga väsen och förstå dess rutinmässiga och uppfinningsrika metoder, analyserade vi ett genusrelaterat exempel.
När det uppdagats att en av cheferna tillhörde rasen mansgris, kunde Det Statliga Verket genast omplacera vederbörande chef till en lämplig tjänst som projektledare i det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet. Det senare var en viktig rutin i Det Statliga Verkets organisationsplan och rekryteringsprocess. De chefer som av någon anledning upprörde tjänstemännen mer än Det Statliga Verkets vanliga chefer, de som var lite mer glömska än genomsnittliga tjänstemän och chefer, liksom de som hade viktiga hobbyverksamheter som hindrade dem från att vara närvarande, hade alltid en lucka i organisationen som väntade på att fyllas av dem. Det Statliga Verkets organisation var full av reservluckor som i olika krislägen kunde fyllas av avsatta chefer. Så därför satt nu både chefen som fastställts tillhöra rasen mansgris, liksom chefen med seglarskorna och klädd enligt snobb-på-fritiden koncept, som projektledare i det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet.
Än bättre, för att släta över de missförstånd som uppstått mellan chefen som fastställts tillhöra rasen mansgris och de arga kvinnliga tjänstemännen, hade Det Statliga Verkets ledning rekryterat en kvinnlig chef, som var en korsning mellan rasen dinosaurie och kartriterska, och som nu intog tronen vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Den Kvinnliga Chefens främsta egenskap var att hon var en skicklig kommunikatör som hade synnerligen lätt för att uttala ordet ”ja”.

Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen fick därför sällan besök av Bilhandlaren. Och Generaldirektören tedde sig för oss som en dold fantom i den lilla småstaden, gurun bakom Det Statliga Verkets hjärna. Men den tredje Medlemmen rapporterade livligt om de framgångar Det Statliga Verket skördat på Marknaden. Det ingick nämligen i den tredje Medlemmens arbetsuppgifter på Det Statliga Verket. De tre Medlemmarna och Bilhandlaren hade givetvis fått lite direktiv från Generaldirektören och Staten, för de behövde även andra arbetsuppgifter att sysselsätta sig med mellan golfrundorna på den lilla småstadens golfklubb. En viktig ingrediens i deras tillvaro var därför att resa runt till alla de exotiska platser i världen där andra, riktiga Företag, producerade prognoser och papper i olika färger, de flesta i Väst. Och trots att de mycket spännande resemålen lockade och bjöd på underbara reseupplevelser, längtade nog alla – och framför allt Generaldirektören – efter att få flyga hem i sydostvinden. Livet kunde ju inte enbart ägnas åt resor till spännande destinationen och golf, även om den ädla sportens popularitet ständigt ökade och Generaldirektören, Bilhandlaren, Konsulten, Tevekändisen och de tre Medlemmarna alla hade sänkt sitt kandikapp rejält under Affärsverksamhetens framväxt.
Det Statliga Verket började i övrigt få allt fler anhängare till denna ädla sport – golfen. Man ansåg sig därför ha alla skäl i världen att starta Det Statliga Verkets egen golfklubb - Golfklubben. I början strömmade medlemmarna likt själva vårfloden in i Golfklubben. Chefen med seglarskor och klädd enligt snobb-på-fritiden koncept var en av de första medlemmarna. Den förre-detta-chefen för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen var, även han, en tidig medlem. Och många andra tjänstemän siktade på att bli aktningsfulla medlemmar av Golfklubben. Man visste ju att Generaldirektören, Bilhandlaren, Konsulten, Tevekändisen och de tre Medlemmarna alla skulle gå i pension en dag, eller rent av ta en annan statlig anställning, och att deras attraktiva poster skulle bli lediga. Och det visade sig ganska snart vara så – en av platserna blev ledig.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 5:2

DEL 5:2

Senast sågs vi i Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen, som vid denna tidpunkt var ett nytt område för mig. Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen hade funnits mycket länge och den hade överlevt många stormar och lokala
vindvridningar. Det var ett område som ofta söktes av byiga vindar.
När jag anlände till dess gråa korridorer hade Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen precis varit exponerat för naturens oförutsägbara krafter. Det hade varit särkilt turbulent då Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen hade skakats av en konflikt mellan tjänstemännen och Flygchefen. Flygchefen hade, efter längre tid vid makten, visat sig tillhöra rasen mansgris, vilket orsakat stora känsloutbrott hos de kvinnliga tjänstemännen. Protesterna hade slutligen nått ända bort till den lilla småstaden, varpå Generaldirektören, Bilhandlaren och Konsulten och den tredje Medlemmen tillkallat Flygchefen, för att finna en lämplig lösning.


Generaldirektören, Bilhandlaren och Konsulten hade funderat under en härlig golfrunda i det stora naturområdet utanför den lilla småstaden, och slutligen – möjligen frammanat av den härliga sommarbris som fladdrat under den blå sommarhimlen - hittat en ypperlig lösning på problemet. Återigen hade de varit rörande överens när den fantastiska lösningen på problemet slutligen landat i deras medvetande. En simpel och samtidigt briljant lösning - Flygchefen skulle bli projektledare inom det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet!
Och därmed klev Flygchefen av tronen vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen.
Men trions uppfinningsförmåga tycktes sakna gränser. Generaldirektören, Bilhandlaren och Konsulten hade även kommit på en annan genialisk idé. De skulle ta ytterligare ett fiffigt steg som skulle lugna de upprörda massorna, de arga kvinnliga tjänstemännen och en gång för alla återskapa ordning i Verkstan av Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. De skulle välja sin nya underchef med omsorg och valet skulle falla på - en kvinna. Tronen skulle nu intas av en prinsessa – en ny kvinnlig Flygchef för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen.
På toppen av Verkstan som hörde till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen satt nu därför en ny kvinnlig Flygchef, vid tiden för min ankomst till flygplansverkstans rike.
Den nya kvinnliga chefen tillhörde den mycket anrika arten som funnits sedan urminnes tider och Det Statliga Verkets grundande. Hon hade omsorgsfullt handplockats, i tidernas begynnelse, och tilldelats den hedervärda uppgiften som kartriterska. På den tiden då datorerna jobbade mycket långsamt och då man inte automatiskt kunde skriva ut de viktiga prognoserna på Det Statliga Verkets gråa papper, hade Det Statiga Verket haft en full stab med kartriterskor, som tagit sin uppgift på fullaste allvar. Kartriterskorna tillhörde oftast arten konstnärer, i en korsning med de anrika dinosaurierna. I vissa andra kretsar hade man kallat dem enbart - dinosaurier.
Vår kartriterska, numera Flygchef, var djupt trogen Det Statliga Verket och var en duktig flicka som tidigt lärt sig att säga ”ja”. Det krävdes därför ingen närvaro av Bilhandlaren, Generaldirektören och Konsulten, eller de tre Medlemmarna. Den nya kvinnliga Flygchefen kunde smidigt sköta all kommunikation, enbart genom att upprepa ordet ”ja”.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 5:1

Entreprenören inom mig vaknar...
Efter några år i Det Statliga Verkets tjänst och bekantskap med dess labyrintliknande organisation, dess bekymmerslösa chefer, dess stundvis frustrerade tjänstemän, Det Statliga Verkets statliga verksamhet och Det Statliga Verkets Affärsverksamhet omslingrade i den äktenskapliga bädden, var det dags att gå vidare.
Fanns det möjligen fler färger på världskartan, fanns det oupptäckta områden som Det Statliga Verket missat? Kunde det vara så att Det Statliga Verket inte var så fulländat – en övertygelse som spred sig från Det Statliga Verkets ledning via Det Statliga Verkets komplexa organisation och ut i dess fingerspetsar, där tjänstemännen opererade och underkastade sig Det Statliga Verkets storhet?...


Åren gick och jag blev efter mycket tjat från min sida omplacerad till en annan underavdelning inom Det Statliga Verkets Affärsverksamhet - den som tog hand om Flygplanen. Jag kände en viss lättnad inför att lämna den lilla småstaden och pröva om vingarna bär. De bar mig i alla fall så långt som tillbaka till huvudstaden.
När jag kom till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen hade min unga själ återigen fyllts av nya förväntningar och drömmar om att kanske lätta från marken precis som flygplanen gjorde. Här, på Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen, skulle mina fantasier säkert infrias, tänkte jag. Nästan varje morgon tog jag på mig de stora hörlurarna med mikrofon och sjöng min prognos för huvudstadens alla trötta invånare. Det var en kreativ och sympatisk arbetsuppgift i den nya - och till ytan betydligt mindre – Verkstan som hörde till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Men under de långa dagarna i Verkstan som hörde till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen, kunde min blick ibland vandra ut över flygplanen och en önskan att själv lätta från marken och flyga på riktigt växte sig allt starkare inom mig.
Men Verkstan som hörde till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen visade inga yttre tecken på nymodigheter. Här odlade man istället gamla traditioner och de gamla medlemmarna av Flygklubben, som hade spenderat större delen av sitt liv bland Flygplanen, var högt aktade. Ju äldre tillverkningsår, desto större vikt för Verkstan som hörde till Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Det poängterades ofta att den ädla Verkstan hade existerat oändligt länge, den hade funnits mycket längre än Det Statliga Verkets Affärsverksamhet och den hade överlevt många stormar och lokala vindvridningar. Det var ett område som ofta söktes av byiga vindar.
Särskilt turbulent hade det varit under senare tid, då Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen hade skakats av en konflikt mellan tjänstemännen och Flygchefen. Flygchefen hade, efter längre tid vid makten, visat sig tillhöra rasen mansgris, vilket orsakat stora känsloutbrott hos de kvinnliga tjänstemännen, som var i majoritet vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Känslorna svallade och de kvinnliga tjänstemännen hade protesterat högljutt. Så högt så att protesterna slutligen nått ända bort till den lilla småstaden, varpå Generaldirektören, Bilhandlaren och Konsulten och den tredje Medlemmen tillkallat Flygchefen, för att finna en lämplig lösning.


Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 4:4

Del 4:4

När Det Statliga Verket såg ut att närma sig katastrofens brant, hade ledningen mirakulöst nog hittat en elegant lösning på problemet. Det första steget var givetvis att låsa in instrumenten och förvara det Statliga Verkets ägodelar bortom skattebetalarnas räckvidd. Det andra steget var att sätta priser på Det Statliga Verkets produkter, så att skattebetalarna skulle betala en gång till för de fina mätningar och beräkningar som kom ut ur Det Statliga Verkets datorer. Det Statliga Verket skulle trycka upp en katalog med så höga priser att varken skattebetalarna eller konkurrenterna skulle ha råd att köpa Det Statliga Verkets åtråvärda produkter.
Men det framgick nu även klart och tydligt att Det Statliga Verkets färger inte var tillräckligt bra för att möta Marknadens behov... Det skulle dock visa sig att det fanns en genialisk lösning även på detta svidande problem, en lösning som skulle skapa både flera färger och ett tillskott i Det Statliga Verkets kassa. Det Statliga Verket skulle inleda ett nytt projekt! Och det nya projektet skulle heta Rationaliserings- och Framtidsprojektet.

Jag skulle nog gissa att jag själv befann mig just under själva instrumenten på Det Statliga Verkets vindskontor, då denna omtumlande händelse ägde rum på ett annat håll i Det Statliga Verkets finaste sammanträdesrum. Och, trots att jag var föga medveten om det för tillfället, skulle händelseutvecklingen delvis påverka min vardag på Det Statliga Verkets vindskontor.
Då jag dagen efter anlände till min arbetsposition på Det Statliga Verkets vindskontor, såg Chefen nämligen ovanligt munter ut. Hans upprymdhet fick mig genast att spekulera i huruvida han äntligen lyckats slå Par på det trettonde hålet på den lilla småstadens golfbana, eller om han lyckats få med sig kvinnligt sällskap till sin segelbåt som låg i den lilla småstadens båthamn.
Men det visade sig ganska snart att Chefens upprymdhet berodde på något helt annat och mycket betydelsefullt. Chefen hade blivit utsedd till projektledare i det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet. Chefen häpnade. Och jag häpnade. Han av lycka. Jag av förfäran.
Men små chocktillstånd var ju något som hörde till vardagen, om man ville granska Det Statliga Verkets verksamhet i Verkstan, där jag tillbringade mina dagar. Men nu ska ni inte tro att vi på Det Statliga Verkets Verkstad inte kunde ha roligt. En stark gemenskap skogsmullar, skumma typer, miljöaktivister, konstnärer, tekniker och kostymnissar emellan hade etablerats både under den långvariga sydostvinden som likt passadvindarna hade blåst länge och likformigt över Det Statliga Verkets tak och den lite mer byiga och spännande västanvinden som hade rört till det lite i Verkstan.
Varje morgon anlände jag till Det Statliga Verkets Verkstad och läste för länets alla invånare upp en prognos i radio. Varm humor och skämt florerade på Det Statliga Verkets Verkstadsgolv. Vi hade uppfunnit många roliga uttryck och tyckte om att smycka ut de färgglada pappren med festliga symboler. Till och med så att Bilhandlaren var nöjd. Från ledningen kom ständigt besked om att Affärsverksamheten gick strålande och att vi alla kunde vara stolta över vårt Verk.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 4:3

DEL 4:3

När vi senast lämnade Det Statliga Verket satt Generaldirektören, Bilhandlaren, Konsulten, Tevekändisen och de tre Medlemmarna och diskuterade det nya stora hotet som målades upp på den stora tavlan i Det Statliga Verkets finaste sammanträdesrum. Det stora hotet utgjordes av rykten om en förestående invasion... Inkräktarna hotade Det Statliga Verkets ställning som ensam härskare på Marknaden och det ryktades om att de uppfunnit flera färger än Det Statliga Verket lyckats experimentera fram. Så nu stod det klart att Det Statliga Verkets glada dagar var över. Det Statliga Verket skulle tvingas hitta på nya sätt att värja sig mot sina ondskefulla fiender, som i samlad trupp tågade i den internationella konkurrensen mot Utlänningarna.


- Direktören, tryckte Bilhandlaren på, det är viktigt att vi nu räddar Det Statliga Verket i sin helhet. Vi gör en fin katalog över Det Statliga Verkets produkter, både Det Statliga Verkets Statliga verksamhet och Det Statliga Verkets Affärsverksamhet. Konkurrenterna kommer att kunna titta i katalogen, men de kommer aldrig att ha råd att köpa dem!
- Det kan tänkas att våra färger kan bli ännu finare om vi får en möjlighet att fortsätta... sa Tevekändisen med sin aldrig sinande optimism.
- Om ni säger det, så... gav Generaldirektören slutligen upp.
- Men färgerna då, frågade han därefter i orolig ton. Hur ska vi göra med dem? Jag tyckte att ni sa att de inte längre duger...
- Ja, just det. Nu måste vi även hitta ett sätt att ta fram flera färger och nyanser... Bilhandlaren och de tre Medlemmarna smackade belåtet, eftersom de redan hade en plan.
- Det betyder att vi behöver ett stort projekt som ska utreda behovet och sedan ta fram flera egna nya färger, sa Bilhandlaren högt.
- Vi måste be Staten att betala för det här projektet, för det kommer att bli dyrt, tillade han högtidligt. Vi behöver anställa flera tjänstemän på Verkstan, tjänstemän som kan Teknik.
- På så sätt kommer vi att kunna trycka upp alltsammans här på Det Statliga Verkets vindskontor, sa den ene av de tre Medlemmarna.
- I flera nya färger, givetvis, sa den andre Medlemmen. Som blir våra egna nyanser. Vi kanske till och med kan ta patent på dem, tillade han drömmande.
- Vi låser in alltsammans. Vi ska se till att ingen kommer åt våra fina instrument, kalkyler, datorer, prognoser, papper eller våra nya färger..., sa den tredje Medlemmen.
- Som vi ska ta fram i det nya projektet, som vi kan döpa till... Framtidsprojektet! fyllde Tevekändisen i med en magisk efterklang i rösten.
Den tredje Medlemmen vände sig i lite slug manér mot församlingen och sa, då han plötsligt kommit på en enastående idé:
- Jag vet vad vi kan göra dessutom. Vi kan använda oss av Rationaliseringsprojektet, som redan pågått i flera år.
- De första resultaten är mycket lovande, log den andra Medlemmen hängivet.
- Det är strålande, utbrast Generaldirektören och kände att en sten lättat från hans hjärta.
- Låt projektet heta Rationaliserings- och Framtidsprojektet! sa Generaldirektören segervisst.
Den lilla samlingen applåderade. Alla var de nära glädjetårar när de genom sitt enastående teamwork tillsammans kläckt denna exceptionellt enastående idé, som Generaldirektören genast krönt med ett så lämpligt och ärofyllt namn. En kamratlig gemenskap omslöt rummet med Generaldirektören, Bilhandlaren, Konsulten, Tevekändisen och de tre Medlemmarna, som nu skakade hand med rörda miner. De hade alla givit sitt bidrag till räddningen. De hade gemensamt sått ett frö till det magnifika Rationaliserings- och Framtidsprojektet. Och de hade räddat Det Statliga Verket från dess undergång.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 4:2

DEL 4:2

Ja, hur skulle det gå för Det Statliga Verkets Affärsverksamhet nu när det mesta tydde på att det kommer att utsättas för konkurrens?...
Bilhandlarens eleganta lösning att låsa in Det Statliga Verkets instrument hade ryckt upp Generaldirektörens humör en aning. Men när det uppdagades att Det Statliga Verkets färger inte var bättre – ja, det mesta tydde faktiskt på att de var sämre – än konkurrenternas, då rynkade Generaldirektören sin panna och med två djupa veck under sin krona bad han att de skulle tillkalla Medlemmarna.

Generaldirektören kände sig nu helt förtvivlad då hela hans livsverk – nåja, de senaste årens ambitioner – hotade att rasa samman som ett korthus i Det Statliga Verkets finaste sammanträdesrum. Generaldirektören hade så ihärdigt och kärt hållit fast vid sin dröm om att bli grundare av Det Statliga Företaget att det viktiga faktum att vinden hade vänt helt gått honom förbi. Vinden blåste nu återigen från sydost, precis som den brukade göra.
De tre Medlemmarna, som nu i iver ramlade in genom dörren, anade oråd, vilket gick att avläsa ur deras upprörda miner och flåsande andhämtning. Generaldirektören lät nu Bilhandlaren återge det som diskuterats och det smärtsamma konstaterande att konkurrenterna stod inför dörren, varpå de tre Medlemmarna sjönk ner mellan sina axlar under en lång suck av obehag.
- Det här kan bara innebära en sak, sa den ena Medlemmen, vi måste stoppa all information, så att de ondskefulla konkurrenterna inte lägger beslag på den.
- Vi sätter höga priser på våra instrument, mätningar, kalkyler och prognoser... fyllde den andra Medlemmen i.
- Så höga att konkurrenterna inte har råd att köpa dem. Det blir bra, sa den tredje Medlemmen.
Generaldirektören var helt uppsvälld av sina onda andars plågor - då han insåg att hans dröm kanske skulle gå i kras. Det syntes att han nu försökte klämma fram en kommentar, medan ansiktet lyste purpurrött som nu börjat stöta i scharlakansrött. Vilken intressant färg, tänkte nu Tevekändisen, den måste jag memorera och ta vara på. Kanske teve kan tänkas intresserade av denna lustiga färgblandning?...
- Men det är helt i strid med de vindar som blåser, yttrade sig Generaldirektören slutligen. De vindar som jag har seglat med under min karriär, samma vindar som hyllar Marknaden och vindarna som bär Sverige mot framgång i den internationella konkurrensen mot Utlänningarna. Jag vägrar att göra något sådant under min tjänst, detta är rent ut sagt vedervärdigt. När jag kom till Det Statliga Verket kom jag med en vision, en livsuppgift, som jag ville förverkliga. Den bärs helt och hållet av endast de vindar som blåste när jag kom och de vindar jag flugit med sedan ungdomen. Det är det enda sättet jag kan flyga på...
Generaldirektören lät nu lite ledsen och han såg ut som en stor nallebjörn. Tystnaden sänkte sig över Det Statliga Verkets finaste sammanträdesrum, medan Bilhandlaren utbytte några blickar med Medlemmarna. Plötsligt sa Bilhandlaren högt:
- Men kära Generaldirektören, har du inte märkt... Bilhandlaren harklade sig. Att de gamla sydostvindarna blåser nu igen över taket och genom Det Statliga Verkets korridorer?
De tre medlemmarna, som var experter på att bedöma vindar, sa därefter som på bifall och i het yrkesiver:
- Direktörn, det blåser från sydost nu igen, vi har dubbelkollat det. Vi måste genast ta in instrumenten och skydda dem liksom skydda kalkylerna, datorerna och alla prognoser som någonsin har kommit ut ur maskinerna. Ingen prognos får lämna rummet, bara de vi tryckt ut på olika papper i olika färger och storlekar.
Generaldirektören sänkte huvudet mot bordet, som för att demonstrera sin skam över det misslyckade uppdraget att etablera Det Statliga Företaget, och sa i dämpad ton:
- Säger ni det... Och jag som trodde att det fortfarande blåser från väst där ute...

Än var inte sista ordet sagt! Följ med och tjuvlyssna på den spännande fortsättningen av de hemliga samtal som ägde rum i Det Statliga Verkets stora sammanträdesrum...

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 4:1

DEL 4:1

Som sagt hade det hela säkert förflutit väl under tidens gilla gång, om det inte hade varit så att Marknaden helt plötsligt förändrades. Inkräktarna var plötsligt där. De farliga konkurrenterna stod inför dörren och knackade hotfullt på. Och givetvis var Det Statliga Verkets ledning nu mycket bekymrad över utvecklingen. Hur skulle det gå för Det Statliga Verkets Affärsverksamhet om det utsattes för konkurrens?...

Generaldirektören, Bilhandlaren, Tevekändisen och Konsulten vittrade den förestående invasionen. De satt där i den lilla småstaden och anade oråd. Det var dags för ett krismöte.
- Vi måste försvara våra ställningar. Vi måste se till att ingen kommer åt instrumenten nu. För då kan det vara klippt, sa Bilhandlaren.
- Då kommer vår Affärsverksamhet att gå i graven, tillade Konsulten.
- Men våra färger är ju faktiskt riktigt fina, sa Tevekändisen belåtet. Och de på teve efterfrågar nu ännu fler färger.
- Vi har väl tillräckligt många färger, så många som ingen annan kan producera? frågade Generaldirektören irriterat och vände sig nu mot Konsulten.
Både Bilhandlaren och Konsulten skruvade på sig och det var tydligt att svaret skulle smärta Generaldirektörens öra. Den bistra sanningen var den att både resurserna och idéerna sinade i Det Statliga Verkets Verkstad.
Konsulten harklade sig slutligen och sa med viss tveksamhet i rösten:
- Dessvärre är det nog så att konkurrenterna har flera färger...
Konsultens ord föll som en dödsdom. Färgen i Generaldirektörens ansikte steg och antog nu en ditintills helt okänd nyans, som Konsulten genast tänkte att han måste lägga på minnet, med tanke på färgens osedvanliga särart och det intressanta tillstånd som frammanat denna ovanliga nyans i Generaldirektörens ansikte. Den purpurfärgade Generaldirektören sa andlöst:
- Tillkalla Medlemmarna, nu, genast, sa han lidelsefullt, som om han led av tusen okända plågor.

torsdag, juli 27, 2006

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 3:3

Nu närmar vi oss slutet av själva introduktionen till Det Statliga Verkets organisation och struktur, med många underavdelningar som magiskt duplicerade sig vid varje omorganisation. Vi har även gått igenom cheferna med deras säregna karaktärsdrag, som stöpta för att passa Det Statliga Verkets specifika natur. Det Statliga Verket reste sig nu ståtligt i den lilla småstaden och det såg ut att kunna stå emot vilka vindar – ja, rentav stormar - som helst... Och Affärsverksamheten - som ännu inte riktigt var vinstdrivande – såg ut att gå med vinst. I alla fall på Det Statliga Verkets gråfärgade papper.

Det var för övrigt på Affärsverksamheten jag själv arbetade, i alla fall trodde jag det. Men, som ni ser var det sannerligen inte lätt att veta! Det Statliga Verkets vindskontor med fina panoramafönster rymde - utöver den Statliga verksamhetens Verkstad som tjänstemännen var trogna i själ och hjärta - även den nya Affärsverksamheten. Tillsammans delade de tak. Och även sängar. Denna senare, lite lustiga, omständighet kom sig av att Det Statliga Verket hade sovrum som de trötta tjänstemännen kunde vila i när de arbetade nattetid. För instrumenten, ur vilka Det Statliga Verket drog ut intressanta data och kalkylerade och räknade på sina datorer, jobbade dygnet runt, för att i ur och skur kunna spotta ut de viktiga prognoserna. Den Statliga verksamheten och Affärsverksamheten trivdes tillsammans där de låg inkvarterade under instrumentplattformens gemensamma tak, insvepta i ett gemensamt sängtäcke i den äktenskapliga bädden. Det ökade gemenskapen. Den Statliga verksamheten, som hade papper i tre olika färger och storlekar, kunde generöst bjuda Affärsverksamheten på både papper och de värdefulla prognoserna som trycktes på pappret.

Och det hela hade säkert förflutit väl under tidens gilla gång, om det inte hade varit så att Marknaden helt plötsligt förändrades. Inkräktarna var plötsligt där. De farliga konkurrenterna stod inför dörren och knackade hotfullt på...

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 3:2

DEL 3:2

Precis som alla statliga verk hade ju även Det Statliga Verket sina Chefer, som var ett viktigt inslag i Det Statliga Verkets hierarki och komplexa organisation. Ja, man kan säga att de utgjorde byggstenarna i Det Statliga Verkets labyrint...
Just denna Chef var en kortväxt figur iklädd seglarskor och sportiga kläder - enligt snobb-på-fritiden koncept - som för det mesta satt på sitt rum och drömde om den förestående seglingssemestern eller gårdagens Boogey. Ganska glömsk var han också, vilket ofta yttrade sig på så sätt att han helt enkelt glömde att uppdatera listorna över exakt färg och antal kopior av de papper som skulle produceras i Verkstan, liksom vart de olika pappren skulle skickas.

Men konstigast och mest förvånande av allt var Chefens likgiltighet inför dessa fakta, som jag villigt påminde honom om, och de andra uppgifter som ålades Chefen att uträtta, men som Chefen med lugn och ro ignorerade. Jag kunde inte låta bli att beundra hans avslappnade, nära zenbuddhistiska inställning till Det Statliga Verket. Han kanske satt där på sitt kontor och mediterade, vem vet... I vilket fall som helst antar jag att han hade viktigare saker att fundera på. Som segling... Eller kanske golf... Det var fint väder ibland i den lilla småstaden. Gula solstrålar och en blå himmel där bakom, likt de papper Det Statliga Verkets nya Affärsverksamhet producerade.
Chefens bristande intresse berodde dock inte på att han inte uppmärksammat mina kommentarer. Tvärtom, jag blev en dag inkallad på Bilhandlarens – som var chef till chefen till Chefens chef - kontor.
Bilhandlaren satt tillbakalutad i sin läderfåtölj och det såg ut som han precis hade plockat ner fötterna från bordet.
- Relevant, det har kommit en del klagomål, sa Bilhandlaren med en djup suck, varpå han fortsatte i något som jag antar var tänkt att tolkas som en avslappnad, ungdomlig stil:
- Lilla gumman, du har trampat på några ömma tår. En öm tå för mycket, om man säger så. Men, helt ärligt så gillar jag ändå din stil. Den är bra för Affärsverksamheten. Men, du – och här gjorde han en konstpaus liksom för att öka dramatiken - ta nu mitt faderliga råd och håll en låg profil ett tag.
Bilhandlaren tittade förtroendeingivande på mig och lät mig därefter lämna hans kontor. Själv kände jag mig både träffad av insiktens blixt och samtidigt lugnad av det smicker som Bilhandlaren framfört. Jag var relevant och bra för Affärsverksamheten. Och innerst inne visste jag givetvis att det var så. Kanske var det till och med så att affärsverksamheten var mitt kall, vem vet? Ibland kunde jag känna en mystisk dragningskraft mot de bergstoppar som jag visste låg dolda bakom Det Statliga Verkets gigantiska byggnad. Det Statliga Verkets storhet skymde dock den fria sikten mot himlen.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 3:1

DEL 3:1

När vi senast lämnade Det Statliga Verket hade byiga västvindar börjat blåsa genom dess trånga korridorer. Det Statliga Verket – en helt vanlig myndighet i dagens Sverige – hade fått ett efterlängtat tillskott. Den nya Generaldirektören skulle förvandla Det Statliga Verket till ett Företag! För att lyckas i sin uppgift annonserade Generaldirektören efter några generaler som kunde krigstaktik och han satt nu tillsammans med Bilhandlaren, Konsulten och Tevekändisen i Det Statliga Verkets ledning.
Den nye fete Generaldirektören hade även beordrat att tjänstemännen vid Det Statliga Verket skulle tvingas anpassa sig till Marknaden, något som orsakade viss turbulens vid Det Statliga Verket. Känslorna svallade och tjänstemännen längtade tillbaka till de sydostvindar som alltid hade blåst ovanför Det Statliga Verkets tak. Men den fete Generaldirektören tillkännagav snabbt att ytterligare tre Medlemmar skulle tillsättas. Och eftersom de tre nya Medlemmarna kom ur tjänstemännens egna led kunde de alla andas ut. Och Marknaden låg tog och from med Det Statliga Verket som enda aktör.


Det var en stundvis färgglad tillvaro i Det Statliga Verkets Verkstad, med alla dessa färgglada papper. Men väggarna i Det Statliga Verkets korridorer kunde plötsligt kännas så trånga. Det var ganska högt i tak, i alla fall på en del ställen i Det Statliga Verkets lokaler. Om man ville göra en försiktig flygtur över själva Det Statliga Verkets olika avdelningar gick det att ordna. Men, att flyga på riktigt – att ge sig ut på en flygtur ute i det fria – det var inte tillåtet. Sådana var Det Statliga Verkets föreskrifter. Och för att till fullo försäkra sig om att man följde Det Statliga Verkets regler kunde man konsultera Chefen.
Chefen var en kortväxt figur iklädd seglarskor och sportiga kläder - enligt snobb-på-fritiden koncept - som för det mesta satt på sitt rum och drömde om den förestående seglingssemestern eller gårdagens Boogey. Ganska glömsk var han också, vilket ofta yttrade sig på så sätt att han helt enkelt glömde att uppdatera listorna över exakt färg och antal kopior av de papper som skulle produceras i Verkstan, liksom vart de olika pappren skulle skickas. Chefen var även känslig för kritik. Efter ett par månader vid Det Statliga Verket hade jag nämligen uppmärksammat några detaljer i Det Statliga Verkets föreskrifter och Det Statliga Verkets Affärsverksamhet, som aldrig tycktes gå ihop. Kalkylerna var konstiga. Det tycktes inte riktigt stämma att Det Statliga Verkets Affärsverksamhet verkligen var en vinstdrivande verksamhet. En annan fråga rörde de flytande gränserna mellan Det Statliga Verkets olika avdelningar, som dessutom tycktes duplicera sig magiskt vid varje omorganisation och snart skulle vara lika många till antalet som det fanns sammanträdesrum i Det Statliga Verkets lokaler.

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 2:2

DEL 2:2

av en relevant politisk satir om våra statliga verk,
om företagandet i Sverige
och bland molnen...


Tjänstemännen vid Det Statliga Verket var oroliga, eller kanske upprörda. I vilket fall kunde deras sinnestillstånd definieras som högst avvikande från det normala mönster det vanligtvis följt under tidens lopp.
Bilhandlaren och Konsulten, två generaler som värvats av den nytillsatte Generaldirektören, hade börjat röra till det ordenligt nu när Det Statliga Verkets välkända melodi nu skulle tryckas på papper i olika färger. Det sades behaga Kunderna. Så nu hade tjänstemännen även varit tvungna att stifta närmare bekantskap med nya begrepp, som Marknad och Kunder.
Till vilken nytta, frågade sig tjänstemännen.

De skeptiska tjänstemännen skakade på huvudet åt Bilhandlarens idéer och frågade sig varför man skulle behöva skaffa flera färger. Det räckte väl med en sort! Så kunde väl de där såkallade Kunderna anpassa sig därefter.
Till tjänstemännens stora förtret hade även Konsulten en del idéer om Marknaden och dess opålitliga väsen. Konsulten hade därför kommit på att Det Statliga Verkets Affärsverksamhet även skulle trycka prognoser på blått och lila papper. Konsulten gillade nämligen blått. Jag behöver troligen inte nämna vilka protester detta beslut skulle leda till när Det Statliga Verkets vindskontor väl översvämmades av blåa och lila papper... Tjänstemännen var arga i några veckor, men sedan infann sig lugnet återigen på Det Statliga Verkets vindskontor. Kanske var det så att de blå färgerna målade tjänstemännens - annars lite dystra och grådaskiga - himmel i en blåare och trevligare ton.
Sakta men säkert började även Marknaden att ge lite avkastning, tjänstemännens skeptiska inställning till trots. Små taniga frukter började växa på Marknaden och Affärsverksamhet kunde kamma hem en vinst. Eller så såg det i alla fall ut på pappret, det Statliga Verkets gråfärgade papper... För det var just pappret som utgjorde problemet. Det var nämligen Det Statliga Verkets Statliga verksamhet som betalade för de gula, blå och lila pappren som gick åt i mängder, för att producera alla dessa prognoser. Och Marknaden började nu att på allvar efterfråga prognoser tryckta på olika färgglada papper. Glada Kunder hörde av sig och frågade efter andra färger. På Det Statliga Verkets Affärsverksamhet började man nu fundera över hur man ska kunna ta fram ännu fler färger. Då skulle de ju vara tvungna att vända sig till den andra hälften - Det Statliga Verkets Statliga verksamhet - som hade råd att betala för de gula, blå och lila pappren och nya papper och ännu flera färgglada nyanser.

onsdag, juli 26, 2006

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 2:1

DEL 2:1

Fortsättning på Det Statliga Verket och Euro Vision Contest - en satir om företagandet i Sverige och bland molnen, som bjuder på en resa in i Det Statliga Verkets - en helt ordinär statlig myndighet i dagens Sverige - förunderliga värld med alla dess underliga figurer. Följ med på Det Statliga Verkets resa in i den moderna teknikeran, dess ihärdiga kamp mot de farliga konkurrenterna och den hjärtevärmande sammanhållningen i Det Statliga Verkets exklusiva golfklubb. Se Det Statliga Verket övervinna marknadens alla luriga hinder för att slutligen få äran att representera Sverige i Euro Vision Contest.


Ännu en dag i Det Statliga Verkets tjänst, tänkte jag ett par år senare där jag satt på Det Statliga Verkets avdelning för Affärsverksamhet. Det var vår i småstaden där Det Statliga Verket var placerat. Allting blommade hejvilt utanför Det Statliga Verkets portar. Det var väl inte så mycket att klaga på... Det fanns inga krav på att ta ansvar, överprestera, arbeta övertid eller anstränga de små grå i alldeles för stor utsträckning. Min enda invändning hade möjligen kunnat bestå i viss kritik gentemot den geografiska omplaceringen av Det Statliga Verket - som var ett resultat av politikernas iver att fullborda Folkhemmet under dess storhetstid - och nu gav mig en utmaning att överbrygga de geografiska hindren i min personliga tillvaro. Det sistnämnda kunde i och för sig ses som en morot i tillvaron. För det var inte riktigt så att morötterna hängde där färgglada, saftiga och inbjudande i det statliga verkets korridorer. På Det Statliga Verket var det mesta ganska grått. Man hade dock målat väggarna gult och orange för att tjänstemännen skulle få ett intryck av att det fanns en färgklick i tillvaron – gult solsken och kanske till och med en och annan orange morot.
Det Statliga Verkets ståtliga byggnad låg strax utanför den lilla småstadens stadskärna i ett naturskönt område. Det invaggade mig i trygghet och ett lugn brukade alltid infinna sig under de i övrigt ganska trista luncherna i Det Statliga Verkets matsal.
Nu satt jag i en lokal som i det närmaste utgjorde Det Statliga Verkets tak. Eller rättare sagt - Det Statliga Verkets vindskontor. Där förvarades allehanda tjänstemän av högst varierande härkomst och skiftande attribut. Kostymnissar, tekniker, konstnärer, miljöaktivister, skumma typer och skogsmullar – varav den senare sorten dominerade. Tillsammans utgjorde de Det Statliga Verkets Verkstad, som till skillnad från många andra verkstäder hade en vacker utsikt genom fina panoramafönster. Det Statliga Verkets Verkstad och vindskontor låg strax under den spiralformade trappan som ledde upp till det riktiga takets majestätiska plattform. Takets plattform täcktes av stora instrument, ur vilka Det Statliga Verket drog ut intressanta data och med hjälp av dessa kalkylerade och räknade på sina datorer, som sedan spottade ut de viktiga prognoserna. Det var ett viktigt arbete tjänstemännen fått det stora förtroendet att utföra.
En del av Det Statliga Verkets tjänstemän såg lite snett på den nya Affärsverksamheten. De lite hotfulla västvindarna hade inte riktigt kunnat etablera sig och strömma igenom deras sinnen. Det Statliga Verkets Affärsverksamhet var enligt dem fortfarande en hotfull organism som satt sina klor i Det Statliga Verket, en parasit man helst hade velat utrota.
Men Bilhandlaren var en envis profet. Han gjorde alla möjliga ansträngningar att övertyga tjänstemännen om Affärsverksamhetens förträfflighet. Tanken var nu att tjänstemännen skulle förstå vilken fin symbios det kunde bli, en fin miljö att så och odla, för att Det Statliga Verket skulle skörda sina frukter på den framväxande Marknaden. Marknaden skulle så småningom bära fina frukter.
Men, några snillrika och lite upproriska tjänstemän kunde aldrig riktigt acceptera att man skulle odla och sen skörda. Vad hade det med instrumenten, kalkylerna och prognoserna att göra? Resultatet trycktes på Det Statliga Verkets gråfärgade papper och delades ut till dem som efterfrågade det.
- Men, nej, hade Bilhandlaren sagt, Affärsverksamheten ska trycka upp samma prognos på gula papper och ni kommer att se att Marknaden kommer att bli soligare och bära frukt. För ute på Marknaden finns nämligen Kunderna, som längtar efter de värdefulla prognoserna, tryckta på gult papper istället.