Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 5:3

DEL 5:3

Senast analyserade vi Det Statliga Verkets förmåga till kreativ problemlösning. För att kunna tränga in i Det Statliga Verkets oklanderliga väsen och förstå dess rutinmässiga och uppfinningsrika metoder, analyserade vi ett genusrelaterat exempel.
När det uppdagats att en av cheferna tillhörde rasen mansgris, kunde Det Statliga Verket genast omplacera vederbörande chef till en lämplig tjänst som projektledare i det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet. Det senare var en viktig rutin i Det Statliga Verkets organisationsplan och rekryteringsprocess. De chefer som av någon anledning upprörde tjänstemännen mer än Det Statliga Verkets vanliga chefer, de som var lite mer glömska än genomsnittliga tjänstemän och chefer, liksom de som hade viktiga hobbyverksamheter som hindrade dem från att vara närvarande, hade alltid en lucka i organisationen som väntade på att fyllas av dem. Det Statliga Verkets organisation var full av reservluckor som i olika krislägen kunde fyllas av avsatta chefer. Så därför satt nu både chefen som fastställts tillhöra rasen mansgris, liksom chefen med seglarskorna och klädd enligt snobb-på-fritiden koncept, som projektledare i det stora Rationaliserings- och Framtidsprojektet.
Än bättre, för att släta över de missförstånd som uppstått mellan chefen som fastställts tillhöra rasen mansgris och de arga kvinnliga tjänstemännen, hade Det Statliga Verkets ledning rekryterat en kvinnlig chef, som var en korsning mellan rasen dinosaurie och kartriterska, och som nu intog tronen vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen. Den Kvinnliga Chefens främsta egenskap var att hon var en skicklig kommunikatör som hade synnerligen lätt för att uttala ordet ”ja”.

Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen fick därför sällan besök av Bilhandlaren. Och Generaldirektören tedde sig för oss som en dold fantom i den lilla småstaden, gurun bakom Det Statliga Verkets hjärna. Men den tredje Medlemmen rapporterade livligt om de framgångar Det Statliga Verket skördat på Marknaden. Det ingick nämligen i den tredje Medlemmens arbetsuppgifter på Det Statliga Verket. De tre Medlemmarna och Bilhandlaren hade givetvis fått lite direktiv från Generaldirektören och Staten, för de behövde även andra arbetsuppgifter att sysselsätta sig med mellan golfrundorna på den lilla småstadens golfklubb. En viktig ingrediens i deras tillvaro var därför att resa runt till alla de exotiska platser i världen där andra, riktiga Företag, producerade prognoser och papper i olika färger, de flesta i Väst. Och trots att de mycket spännande resemålen lockade och bjöd på underbara reseupplevelser, längtade nog alla – och framför allt Generaldirektören – efter att få flyga hem i sydostvinden. Livet kunde ju inte enbart ägnas åt resor till spännande destinationen och golf, även om den ädla sportens popularitet ständigt ökade och Generaldirektören, Bilhandlaren, Konsulten, Tevekändisen och de tre Medlemmarna alla hade sänkt sitt kandikapp rejält under Affärsverksamhetens framväxt.
Det Statliga Verket började i övrigt få allt fler anhängare till denna ädla sport – golfen. Man ansåg sig därför ha alla skäl i världen att starta Det Statliga Verkets egen golfklubb - Golfklubben. I början strömmade medlemmarna likt själva vårfloden in i Golfklubben. Chefen med seglarskor och klädd enligt snobb-på-fritiden koncept var en av de första medlemmarna. Den förre-detta-chefen för Verkstan vid Det Statliga Verkets Affärsverksamhet som tog hand om Flygplanen var, även han, en tidig medlem. Och många andra tjänstemän siktade på att bli aktningsfulla medlemmar av Golfklubben. Man visste ju att Generaldirektören, Bilhandlaren, Konsulten, Tevekändisen och de tre Medlemmarna alla skulle gå i pension en dag, eller rent av ta en annan statlig anställning, och att deras attraktiva poster skulle bli lediga. Och det visade sig ganska snart vara så – en av platserna blev ledig.