tisdag, oktober 24, 2006

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 10:7



DEL 10:7

Nu satt jag på planet med Konsulten som skulle bedöma läget och se huruvida ett projekt var tänkbart. Vi ordnade därför snabbt ett gemensamt möte, där även Den Korrumperade Öststatsdirektören och hans undersåtar Datamodellexperterna skulle medverka. Den korrumperade Öststatsdirektören hade numera ett Företag som han opererade inom och han hade bjudit oss allihopa till en lånad lokal i Den Korrumperade Statens huvudstads utkant.
I denna lokal i huvudstadens utkant låg, tro det eller ej, ett annat företag som producerade färgglada papper. Hur många är de? tänkte jag. Och i Sverige har vi inga riktiga konkurrenter till Det Statliga Verket, utom det finska flygplanet som flyger hem hela vinsten till Finland. Kan det vara möjligt att Den Korrumperade Öststaten, som är så korrumperad, har flera Företag än Sverige?... Jag väcktes plötsligt med ett ryck ur mina funderingar då en bekant språkmelodi nådde mitt öra. Vi var omringade av tyskar! Runt om i Företagets lokaler strutsade en hel tysk stab omkring och höll vakten. Den tyska invasionen var ett faktum. Tyskarna hade vunnit kriget.
Men, nej – de var inte ensamma. Jag skulle strax få reda på att även Danskarna varit där. Och Islänningarna. Och Italienarna. Och Brasilianarna. Och Indierna. Och...
Men allra först, kära ni, hade Amerikanarna varit där. De hade varit där redan tjugo år tidigare, på 80-talet. De hade kommit, de hade sett och de hade adopterat guldägget för att värpa flera och segra på Marknaden. Plötsligt greps jag av panik – det Amerikanska bidraget till World Vision Contest var redan färdigdesignat och klart! Det var skönsjungande, färgsatt, förgyllt, nerpackat och låg till och med ute på Internet! Medan ett antal andra olika stater nu strömmade till från jordens alla hörn för att skåda vidundret. Det var som rena pilgrimsfärderna. Vidundret – beräkningsdatorn med alla sina guldiga färger - var en helig plats, dit alla troende tjänstemän från världens alla Företag kunde vallfärda och knäböja för att be en stilla bön om upplysning och tur i World Vision Contest. Jag fick en stark känsla av att jag kommit tjugo år för sent till festen.