måndag, augusti 07, 2006

Det Statliga Verket och Euro Vision Contest Del 8:5



DEL 8:5

I samband med de oförutsedda händelser som inträffat på marknaden och alla de överraskningsmoment marknaden serverat Det Statliga Verket och så att säga tagit Det Statliga Verkets Affärsverksamhet och Det Statliga Verkets Statliga verksamhet på sängen där de myste under samma tak i den lilla småstaden, laddade nu Golffklubben inför nya tag. Det Statliga Verket skulle nu satsa på att förstärka ledningsgruppen, liksom hitta nya affärsmodeller. Den senaste affärsmodellen var att införa gratistjänster, när prisdumpningen inte längre fungerade.
Men trots Det Statliga Verkets ihärdiga försök att bibehålla kontrollen över Markanden, alltmedan Staten höll Det Statliga Verket under armarna, hade nu det finska bidraget till Euro Vision Contest börjat vinna popularitet ute i samhället. Det bittraste var att till och med Kommunerna - Statens vänner och där en del av Det Statliga Verkets golfkamrater återfanns - nu börjat beställa tjänster av Det Finska Företaget, eftersom de fallit för dess fina färger och nya tonarter som spred sig över hela riket.


Muren var riven, vi hade hittat och rubbat den första tegelstenen och vi hade sprängt hål i det statliga Monopolets ointagliga murar. Vi var hjältar för en hel generation deltagare i Euro Vision Contest. Många skulle vilja skriva liknande sånger, som liknade våra. Och de skulle senare kopiera vår stil. För alla visste att det var tonarter och tongångar som Kunderna gillade.
Och hösten var lika solig som vår framgångssaga.
Nu var det dags att ta nästa kliv. Vi tänkte ge oss ut bland Det Statliga Verkets egna systrar och bröder. Vi var vänligt sinnade och ville visa dem att det fanns en hel värld där utanför som lyste färgglatt, spännande och upplysande. Den färgskala vi hade tagit fram lyste i regnbågens alla färger. För vi hade lyckats avbilda regnbågen och gestalta den via teknikens alla senaste under. Inte som Det Statliga Verkets gråa färg, eller de färger Det Statliga Verket målade sina gråa papper i – den gula, den blå, den lila och den röda färgen. För trots de stora projekt Det Statliga Verket sades arbeta med, hade de ännu inte tagit fram flera färger för Marknaden.
Nästa punkt på programmet var därför att träffa Det Statliga Verket som tog hand om de fyratusen Vägarna, för att visa de färger vi hade och hur vi hade tänkt att komponera ihop dem för att matcha just Det Statliga Verket som tog hand om de fyratusen Vägarna. Vi drevs också av en vision om att kunna förbättra och underlätta för Det Statliga Verket som tog hand om de fyratusen Vägarna i deras viktiga arbete, som till skillnad från vår blygsamma Euro Vision Contest, fyllde en samhällsfunktion och hade stora pengar i omlopp.
Och trots höstens inspirerande färger, som ju brukar föda idéer i de flesta företag, så hade Det Statliga Verket för tillfället inte kommit upp med en enda.

Borta på Det Statliga Verket var golfsäsongen över och grådiset omsvepte Golfklubben där de satt under ett envist dimmoln som plågat dem i veckor.
Generaldirektören satt och åt på en ny bulle och gäspade ackompanjerad av duggregnets smattrande mot fönsterrutan. Inga färger i sikte. Och det var tyst i Generaldirektörens stora rum. Här hade inga intressanta tongångar hörts under åtminstone ett kvarts sekel, sedan Det Statliga Verkets gigantiska byggnad rest sig över den lilla småstaden.
Men, trots den lugna ytan, pågick en febril aktivitet bakom kulissen av Generaldirektörens stora tavla. Bilhandlaren snickrade på en Plan. Och generalerna var inbegripna i den. De skulle nu samla sin armé och attackera fienden, när denne minst anade ett angrepp. De skulle bygga en Trojansk häst. Idén var rentav lysande! Faktum är att det inte ens skulle krävas en hel armé, det skulle räcka med en ringa insats från Golfklubbens sida. Golfklubben var sannerligen en viktig klubb nu och dess medlemmar hade både excellenta idéer, en stark gemenskap och stort inflytande över Det Statliga Verket. Och nu skulle Golfklubben störta Det Finska Företaget med hjälp av sin listiga krigsstrategi och den Trojanska häst som strax skulle byggas.
Så tänkte Bilhandlaren, där han satt och finslipade på detaljerna. En viktig händelse – ingalunda en detalj – var det förestående möte som strax skulle äga rum. För det var i själva verket den Trojanska hästen som skulle komma på besök – en representant från Det Statliga Verket som tog hand om de fyratusen Vägarna - i egen person. En genialisk plan! tänkte Bilhandlaren och knöt näven. Nu kommer vi äntligen att kunna överlista fienden. Bilhandlaren gnuggade händerna belåtet.